Du har valt etiketten Anahita Nicoobayan Shiri. Här är resultatet:
Jag var på bio med en kompis för ett tag sedan . Vi såg en medelmåttig amerikansk komedi, ingenting jag vanligtvis går på bio för. Men på senare tid har skådespelaren Tom Hardy varit av stort intresse för mig, så för hans film offrade jag min hundralapp, plus godiskostnader. Efteråt vandrade jag som vanligt in [...]
När jag satt och snackade med en snuvig kompis häromdagen började jag skryta om hur sällan jag blir sjuk nuförtiden. Jag äter ju rätt och så där, sa jag, och då tål kroppen vad som helst. Jag höjde mitt immunförsvar till skyarna medan kompisen nös in i sin tröjärm. Ett par dagar senare fick jag [...]
Förra veckan fyllde jag år. Jag är barnsligt förtjust i min födelsedag och njuter till fullo av möjligheten att förvänta mig allas uppmärksamhet utan att verka alltför självcentrerad. Någon dag på året ska man ju få känna så. Gratulationerna trillade in, både i form av sms och telefonsamtal – för att inte glömma det där [...]
Förra veckan satt jag och en kompis på bussen på väg hem från Malmö. Efter att ha diskuterat hur jobbigt det är med tända lampor på en kvällsbuss kom vi in på förhållanden, och han frågade mig om jag inte ibland önskade att jag vore singel. Jag dröjde lite med svaret. Jag har varit i [...]
Ibland ältar jag saker. I dag är det en fras. Den som lyder: ”Ute i den riktiga världen.” Egentligen är frasen ganska anspråkslös – jag hörde en kille i klassen använda den i ett oskyldigt sammanhang. Men när jag hör den är det som naglar mot en griffeltavla. Det är en fras som jag har [...]
Jag bryr mig inte om kungafamiljen. Jag vet inte hur många som gör det, men det är kanske den osvenska delen av mig som inte bryr sig ett dyft. Den delen hatar även schlager. Men den riktiga anledningen är nog att det helt enkelt är spännande. Monarki. Jag är inte speciellt förtjust i republik heller, [...]
”Man är inte rädd för det okända”, sa min föreläsare och motsade plötsligt det jag alltid hade trott. ”Man är rädd för det man känner till, men som man inte vill ska inträffa”. Jag kunde inte alls hålla med. ”Det okända” hade många gånger varit mitt svar när det frågades om rädslor. Det okända var [...]
Jag är iranier född i Sverige. Det har naturligtvis sina fördelar, men det har även gjort att jag växt upp med en perifer känsla av malplacering. Jag tror starkt på individen och förnekar att det finns fasta egenskaper som gör att man passar in mer eller mindre i ett samhälle, men om jag ska vara [...]
Strax innan bussen rullar fram till hållplatsen lyckas jag ta mig dit. I kvällsregnet ser jag ett tiotal andra, däribland en kille som har hämtat ut ett paket – knappt en kvadratmeter stort. Bussen anländer, killen står först i kön och ska just kliva in – när busschauffören vägrar att öppna dubbeldörrarna. Med hög röst [...]
Min klocka visade 15.11. Jag var ute och stötte mina skosulor mot Lunds gågator. För en gångs skull var det soligt, vilket innebar immiga halsdukar och torra läppar. För någon som köpte sina julklappar veckor tidigare kändes det lite som att ha klivit in en film som, troligtvis för att någon i en kosmisk tv-soffa [...]
